Hitttills har det faktiskt gått helt ok med mitt gymmande. Eller ja...jag har ialla fall inte gått minus i kostnad, jämför med om jag hade betalt per gympass istället för månadskort...hehe. (åååh!).

 

För övrigt så har jag fortfarande inte hämtat mig efter "Les miserables" i fredags. Jag har aldrig grinat så till en film i hela mitt liv! Jag satt hela filmen o verkligen kämpade för att hålla tillbaka gråten, trots att övriga salongen snyftade för fulla muggar. Men sen...de sista fem minutrarna, så gick det inte längre! Den scenen (nej, ska inte avslöja), ja då brast ALLT för ALLA! Det var inte längre någon hutlöst snyftande, det var ett brutalt hulkande av gråt i salongen, o även jag hulkade på! Tror nästan jag skulle behöva gå i terapi efter denna film! Varje gång jag ser Hugh Jackman, är det fågot som brister inom mig, samt att någon konstig moderkänsla inom mig, väller upp när jag ser hans hundögon! uhu!!Vem kunde ana att du var en sån fin människa, Hugh?* kramar dramatiskt om en fantasi-Hugh-Jackman*